Bloss i midvintertid

Under årets första skälvande dagar passar de ljusa, skira nyheterna bäst. De som uppmuntrar och stärker. Strax nog, efter trettonhelgen, väntar utmaningarna för alla som vill göra världen till ett bättre ställe. Miljöhot, kravlistor och sakpolitiska skiljelinjer får lämna företräde för de vita rubrikerna i fjolårets tidningshögar. De finns där, om man letar lite.

Arter upptäcks, till exempel. Inget kittlar sinnet hos naturvänner som upptäckten av nya arter. Att registrera ytterligare en kvist i mångfaldens grenverk är biologernas rymdfärd till mars. Till fjolårets sensationer hör en ny art av elefantnäbbmus, som lever i skogarna sydväst om Dar es Salaam i Tanzania. På Madagaskar påträffades en ny palm, Tahina spectabilis, som kan bli arton meter hög och syns från Google Earth. Utanför Australiens kust identifierades en ny delfinart, som till det yttre liknar flasknosdelfiner men är en egen art genetiskt. Naturen finns fortfarande där att upptäcka och förundras över.

På hemmaplan lyser de växande varg- och järvpopulationerna upp miljöpolitikens vanligtvis molntunga skyar. I vårt avlånga land finns nu runt femhundra järvar och minst tvåhundra vargar. Det är en formidabel framgång för vilt- och naturvården i Sverige att etappmålen som riksdagen beslutade om för sju år sedan blivit verklighet. Förhoppningsvis får svenskarna en mer avspänd attityd till rovdjuren, den dag stammarna blivit så stora att en strikt reglerad jakt kan tillåtas. Miljöministern gav Naturvårdsverket i julklapp att utreda om detta redan är möjligt, eller om stammarna behöver växa ytterligare.

Även under havets yta har somligt blivit ljusare. Det biologiskt unika beståndet av torsk i östra Östersjön har ökat, och erfarna fiskeribiologer som Sture Hansson anser till och med att det är okej att äta torsk därifrån. Ursprungsmärkningen måste dock bli bättre, så att inte torsk från västra beståndet eller Kattegatt riskerar att hamna på tallriken. En annan omtyckt fisk, Östersjölaxen, har ökat med flera hundra procent den senaste tioårsperioden, vilket är ett gott betyg åt räddningsplanen. År 2008 bjöd också ett rungande ja till harren i den hett omdebatterade Vojmån. Befolkningen i Vilhelmina röstade för vattenbruset, fritidsfisket och den otämjda naturen. Av Vattenfalls planer på torrläggning blev tack och lov intet.

Små nyheter om uthållig energianvändning har också duggat tätt. På Konstfack i Stockholm byggs Sveriges största solcellsanläggning. En eloge till Vasakronan och staten, som satsar på morgondagens teknik. Den påvliga Vatikanstaten är inne på samma soliga spår och sätter upp 2.400 solpaneler som ska värma upp, kyla ner och belysa Paulus VI:s audienshall. Vatikanstaten vill bli först med att uppnå EU:s miljömål om att tjugo procent av energianvändningen ska komma från förnybara energikällor år 2020. Halleluja.

Av större dignitet är den stora lamp-
omställningen som väntar runt hörnet. I december beslutade ekodesignkommittén att vanliga glödlampor ska fasas ut till år 2010 inom EU. Totalt beräknas beslutet spara el motsvarande hela Rumäniens användning. Bara branschen saneras på de lågenergilampor som gör oss lätt blekgröna, så finns inget att frukta av förändringen.

Att EU håller fast vid målet att minska växthusgasutsläppen med tjugo procent till år 2020, trots finanskrisen, är ett
mindre mirakel. De politiska ledarna bedyrade på klimatmötet i Poznan att omställningen till ett klimatsmart samhälle kan bli den hävstång som tar världen ur den ekonomiska och energipolitiska härdsmältan. Det inger hopp.

Men den händelse som mest av allt kan förändra klimatet både i de internationella förhandlingarna och på jorden är USA:s omsvängning i miljöpolitiken. Barack Obama som svär presidenteden om några veckor vill minska utsläppen av växthusgaser med 80 procent till år 2050. Framför allt vill USA åter ta på sig ledartröjan inom klimatarbetet, och möjligheten att få med landet i nästa stora klimatavtal är stora. Nobelpristagaren Steven Chu blir nästa amerikanska energiminister, vilket innebär att USA får en minister som kan mer om biobränslen, artificiell fotosyntes och solenergiforskning än någon annan minister i världen. Det lär behövas när ”yes we can” ska bli ”yes, we did it”.