Du kan skapa gröna hagar

Vägen till många läsare tycks gå via magen. Efter tisdagens artikel om kött som produceras på artrika hagmarker har många läsare hört av sig för att få veta var de kan handla köttet som gynnar kattfoten, gulärlan och bastardsvärmaren. Efterfrågan ligger där och mullrar som en ännu icke förlöst politisk kraft, och bekräftar bilden av svenskarna som de mest medvetna konsumenterna i Europa. Hela 60 procent av svenskarna har någon gång köpt miljö- eller rättvisemärkt, eller deltagit i en varubojkott. Med denna siffra, som statsvetaren Michele Micheletti nyligen presenterade, toppar Sverige Europaligan vad gäller medveten konsumtion. Många har således fattat galoppen-inte minst högutbildade kvinnor, med hyfsad inkomst, boende i storstad-enligt Michelettis undersökning. I ett konsumtionssamhälle som så småningom kommer att nå vägs ände när det gäller miljölagstiftning och miljöskatter återstår för medborgarna att shoppa sig till en bättre miljö. Eller rättvisare värld.

Mitt enda råd till dem som vill handla just hagmarkskött är därför: fråga i närmaste butik.

 En miljöekonom från SLU menade att jag silade mygg och svalde elefanter eftersom jag inte pucklade på EU:s jordbrukspolitik, utan ägnade artikeln åt att lyfta fram lokala alternativ. Någon motsättning mellan att vara kritisk till den gemensamma jordbrukspolitiken och samtidigt förespråka inhemska miljövänliga produktionsmodeller finns emellertid inte. Med en reformerad jordbrukspolitik, vilket DN efterlyst i många långa spaltmetrar, blir behovet än större av en fördjupad debatt om konsumentmakten. I en avreglerad värld kan shopparens inflytande öka, även på miljöområdet. Men konsumentmakt är som all annan makt. Den är ingenting man får. Den måste tas.

De opinionsbildare som vill uppnå en grön konsumtion måste därför våga förespråka somligt före annat. Men att förespråka några varumärken före andra, ses inte alltid med blida ögon inom journalistiken. Ordet textreklam blinkar rött på näthinnan. Eller pekpinnar. Den synen måste ändras när konsumtionssamhället är ett fullbordat faktum. Att lämna all makt och tolkningsrätt åt reklamindustrin är ingen lyckad strategi för opinionsbildare i konsumtionssamhällets era. Om valen av matvaror får miljöpolitiska konsekvenser, är det journalistiken uppgift att ha åsikter om hur den makten kan utnyttjas. Ordet är fritt.

All köttproduktion i Sverige är inte mer uthållig än all köttproduktion i något annat land. Men ett är säkert. Bara svensk djurhållning kan rädda de många hotade arterna i hagmarkerna i Sverige. Det kan ingen brasiliansk ko göra. Miljönationalism, kanske någon fnyser. Men de som inte är beredda att tala för den mest miljövänliga svenska köttproduktionen måste också göra klart och tydligt att de är beredda att offra miljömålet om biologisk mångfald i Sverige.