Skrämselhicka i Holland när fågelinfluensan rycker närmare

Nu börjar effekterna av fågelinfluensan på allvar märkas även i Europa. I Holland har jordbruksminister Cees Weerman beslutat att fem miljoner höns och fjäderfän ska flyttas inomhus, och där ska de stanna under hela flyttfågelperioden. Tamfåglarna ska därmed skyddas från kontakt med vilda fåglar som kan vara bärare av det dödliga viruset H5N1. Någon garant mot utbrott är det tyvärr inte. För att få ett bra smittskydd är det minst lika angeläget att se över traditionerna kring uppfödning och utformningen av djurstallarna.

Anledningen till skrämslelhickan i Holland är förstås att influensafronten rycker närmare. I onsdags rapporterade Internationella samfundet för infektionssjukdomar (ISID) om massdöd bland fåglar väster om Uralbergen. Om laboratorieundersökningarna bekräftar att det rör sig om det fruktade viruset, är det i så fall det första fallet av den dödliga varianten som nått Europa. Kalmykia ligger 180 mil söder om Moskva.

Jordbruksverket ska den närmaste veckan ta ställning till om Sverige bör införa liknande skyddsåtgärder. Under hösten ska ornitologer vid Ottenby dessutom intensifiera provtagningen av flyttfåglar. Det finns dock avgörande skillnader mellan Holland och Sverige. Eftersom antalet kommersiella besättningar med utegående höns bara är cirka femtio i Sverige och dessutom ligger relativt avskilt från varandra är det enklare att begränsa ett eventuellt utbrott här än i Holland. Kunskapen om smittskyddsfrågor är också betydligt högre i Sverige än i många länder på kontinenten. Det är ingen tillfällighet att salmonellautbrott skapar feta rubriker i svensk dagspress, medan de är så vanliga i Sydeuropa att de på sin höjd bemöts med en gäspning.

Under flera årtionden har svenska lantbrukare drillats i ”hygienspärrar”. Kläder, stövlar och redskap byts i väl avskilda utrymmen, innan och efter besök i en djurbesättning. Det finns också en tradition av att låta det gå några timmar eller dagar mellan besök i olika stallar. I det frivilliga kontrollprogrammet för salmonella ingår även att hålla en frizon runt stallen. Alla fåglar sätts in och slaktas ut samtidigt, vilket möjliggör tvättning och desinfektering av stallen mellan omgångarna. Fodret värmebehandlas och skötare salmonellatestas. Fågeluppfödare har investerat i gnagar- och fågelsäkra hus. Allt för att slippa smittor.

På kontinenten är kulturen kring fågeluppfödning en helt annan, berättar Pia Gustafsson på Jordbruksverket. ”Man hjälps åt hemma hos varandra, utan några klädbyten och tidskarantäner.” ”Inte minst i Italien finns stora problem med lågpatogena virus.” Klimatet gör det självfallet också möjligt att bedriva uppfödning utomhus, i stor skala.

Säker mat har varit ett av kraven på det svenska jordbruket. Den svenska bonden har levererat. Trots detta går den svenska kycklingproduktionen på knäna, delvis på grund av att livsmedelssäkerhet kostar. Vill vi fortsätta att kunna ställa krav och ha inflytande på det vi stoppar i magen, måste vi också vara beredda att betala för det. Frågan är om vi har råd att bara stirra på priset?