Värm inte kråkorna

Kråkorna blir varma. Klimatet blir varmare. Det är effekten om spillvärmen från industrierna inte köps av energibolagen. Spillvärmen – eller restvärmen – som industrin föredrar att kalla den är en biprodukt av själva tillverkningen. När pappersmassa kokas, när malm ska bli stål uppstår värmeflöden som inte kan återanvändas inom industrin. Denna spillvärme är nästan alltid det bästa miljöalternativet i fjärrvärmenäten, eftersom den inte ger upphov till några andra utsläpp än de som ändå sker i samband med produktionen av olika varor. Att säga nej till spillvärmen är därför att säga nej till en effektiv klimatpolitik.

Mycket tas till vara. Visst. De kommunala och privata fjärrvärmebolagen köper spillvärme motsvarande sex terawattimmar. Det är bra. Men potentialen är mycket större. Förmodligen det dubbla. Ändå planeras nya biobränsleeldade kraftvärmeverk i närheten av stora industrianläggningar. Trots att biobränslet är en bristvara. Trots att ägarna till många energibolag är kommuner, som enligt lag ska hushålla med energin och om möjligt samverka med industrin.

Ett talande exempel är det ärende, som länsstyrelsen i Kalmar nu har på sitt bord. Myndigheten ska säga ja eller nej till ett nytt kraftvärmeverk som Oskarshamn Energi AB vill uppföra. Anläggningen ska huvudsakligen eldas med biobränsle och förse invånarna i Oskarshamn med värme och el. Det låter ju fint. Saken är bara den – två mil bort ligger Europas största massafabrik. Den har 200 gigawattimmar värme ”över” som pyser ut till omgivningen. Till ingen nytta. Det skulle visserligen kosta några hundra miljoner kronor att bygga ut fjärrvärmenätet från fabriken till tätorten. Men priset för ett nytt kraftvärmeverk är definitivt inte lägre.

Att bygga nytt, snarare än att ta till vara, är dock fullt rationellt från ett företagsekonomiskt perspektiv. Fjärrvärmebolagen kan elda flis i egen panna, generera el från ångan och tjäna pengar på gröna elcertifikat. Dessutom blir man inte beroende av någon annan aktör.

Men det biobränsle Oskarshamn Energi vill använda skulle göra större nytta på orter där Europas största massafabrik inte ligger. Det är lättare att transportera pellets, flis och andra biobränslen, än att flytta en fabrik. Det behöver man inte vara teknologie doktor i energisystemanalys för att räkna ut.

Problemet är befintliga ekonomiska och politiska styrmedel, som gör det mer attraktivt att elda både sopor och biobränslen, än att ta vara på industriell spillvärme. Förbud mot att deponera brännbara och organiska sopor, skatt för att deponera avfall och extra slantar för att producera grön el vrider konkurrensen till spillvärmens nackdel. Det är tokigt för miljön och måste ändras. Frågan är bara: hur? Vi behöver grön el. Vi vill inte ha fler slalombackar av sopor, som läcker metan och dioxiner. Klart är dock att incitamenten att återvinna både avfall och industriell restvärme, måste öka. Skatt på avfallsförbränning skulle minska den långväga importen av sopor, som tredubblats sedan slutet på nittiotalet.

Vad gäller spillvärmen anser lobbygrupper för industrin att en öppen fjärrvärmemarknad är den bästa lösningen. Man är säker på att man har konkurrenskraftiga lösningar att erbjuda. I dagsläget har fjärrvärmebolagen monopol på att bestämma vem som ska få leverera. Genom så kallat tredjepartstillträde skulle alla som vill få leverera värme till fjärrvärmenätet. En avreglering skulle säkerligen öka spillvärmeanvändningen där nätet redan är utbyggt. Mer osäkert är om det får effekt på utbyggnaden av näten till nya spillvärmeleverantörer. Om energibolagen inte kan räkna med att tjäna pengar på värmen från egna pannor, riskerar intresset för att bygga ut nätet att svalna.

Det har skissats på olika varianter av hur tillträdet till fjärrvärmenätet kan öppnas upp för andra än nätägaren. Näringsdepartementet hälsar att den aviserade fördjupade utredningen kommer att tillsättas ”under vintern”. Det är på tiden. Tekniskt eller juridiskt finns inga hinder för att öppna upp fjärrvärmenätet. Täby kommun har redan beslutat om detta, så där finns snart en försökskanin att studera.

Ett annat sätt att optimera energianvändningen i landet, är att ändra i Miljöbalken så att tillståndsprövningen styr mot spillvärmeanvändning, när detta är det mest miljöriktiga alternativet. Sanktioner mot kommuner, har varit på tal. En öppen marknad, i kombination med skatter som styr bort från de mest klimatovänliga fjärrvärmealternativen, verkar dock minst krångligt och mest kostnadseffektivt i långa loppet. Ett nytt klimatinvesteringsprogram som inriktas mot utbyggnad av fjärrvärmenätet till industrier kan var motiverat om parterna på marknaden inte kan räkna hem kulvertdragningar inom rimlig tid.

Att utnyttja spillvärmen är bra för miljön och kan dessutom stärka svensk industri ekonomiskt. Något att tänka på i tuffa tider.